When You Believe It

Det var en kille som jag träffade på gymmet förra veckan som hälsade och kollade på mig och log en massa. Sen frågade jag om det var någon som visste vem den söta killen med vit tröja var och som svar fick jag: "Eh, Emma, det är nog rätt många som har vita tröjor".

Imorse när jag var och tränade var killen med vit tröja också där. Fast han hade inte en vit tröja på sig idag. När jag kom dit sa vi hej och sen började jag träna. Efter ett tag kom han fram och började prata med mig. Jag fick veta vad han hette (men det tänker jag itne skriva här) och så pratade vi om lite allmänna grejer. Han ser bra ut, är snäll, spelar trummor (ett stort plus att vara musikalisk) och han är väldigt vältränad (jaaa, jag jag faktiskt inte rå för att jag gillar starka killar. Inte bara för att det är snyggt och manligt utan för att jag känner mig trygg och kvinnlig, haha ^^). So far är väl allt rätt perfekt. Men sen fick jag veta att han har ett BARN! Jag har ingen aning om vem barnets mamma är, men jag vet att dom inte är tillsammans. Jag visste ju att han var några år äldre än mig, men det behöver ju liksom inte vara något problem. Men det faktum att han har ett barn gör ju att han känns mycket äldre och mognare än vad han är. Någonting sånt seriöst är jag verkligen inte redo för. Han frågade hur gammal jag var och jag märkte att han blev lite besviken över att jag inte var ett par år äldre. Men det var kul att prata med han och det är alltid smickrande när någon flörtar, haha!